måndag 7 december 2020

För snart ett år sedan...



Åren går fort. Så blir snart också detta annus horribilis lagt till handlingarna. Kinesisk djurmarknad sätter fälleben på resten av världen. Groteskt. Som flesta andra försöker vi klara oss undan genom självvald isolering. Tillvaron skälvde dock till när grannens barn blev smittat. Nu - på lokala planet - är situationen i stort värre än någonsin. Ska det aldrig ta slut?





Som om skånsk vinter inte redan i sig självt kan skapa ångest i människan. Är i alla fall djupt tacksam för att viltfotograferandet kunnat fortsätta som nästan som vanligt.





 


Bilderna från tidigt 2020. Sparvhökar tog stundom stort intresse för min fågelmatning. Kunde också sitta på staketet intill landsvägen och långa stunder inte göra annat. Medan småfåglar hukar sig bland buskar och snår, hungrigt väntande på sin tur att få ta för sig av serverade läckerheterna. Snacka om att kontrollera sin omgivning. Nästan lika effektivt som pesten...

2 kommentarer:

  1. Igjen fin tekst med bilder!Den hauken er da fin!

    Hold motet oppe!Snart kommer vaksinen!

    Dere pynter vel litt til jul?Kansje noen fine Jule fuggel bilder?

    Jeg er frisk og fin men må arbeide på sykhuset.Hva het de t «Arbeit macht frei»?Neii det er noe tull og tøys..Gleder meg til jul jeg da -I år blir det alene med hunden og minste sønnen.Ha det fint Klas!Snakkes!

    SvaraRadera
  2. Jag känner detsamma som du, tur att man kan åka ut på fotoexpeditioner i närområdet tillsammans med frugan :) Bra på det sättet att man upptäcker fina landskap som man inte tänkt på tidigare....oftast finns skönheten strax intill. Men ett konstigt år är det...sparvhöken är en stilig fågel. Hittade (sonen) ett sparvhöksbo i somras men då var det för sent för foto. Hoppas det blir använt till våren igen, då skall jag vara på första parkett :)

    SvaraRadera