Ja, ja. Jag vet. Inga bilder att skryta med. Men man ser ju i alla fall något vad det handlar om. Och det handlar om mården. Här framme vid rastplatsen, säkert för att leta efter matnyttigt vi människor slänger omkring oss. Rätt cool figur men ögonblicket senare rann den in i busken vi ser löven på.
Tro det eller ej. Doldisen påträffades igen minuten senare ! Stor som en mindre räv stod den lugnt betraktande min person. Mård idag, mink för några veckor sen. Vad kommer att hända framöver ?!
Raskt förflyttar vi oss till rovens värld. Under ett par dagar har stäpphök siktats i mina hemtrakter och jag hade turen att ffg fånga en på bild. Första gången för mig, menar jag, Tålmodigt satt den länge kvar på sin stolpe, putsade sig och verkade bara allmänt njuta av tillvaron.
Till sist. Vädret har kraftigt försämrats senaste tiden men det medger istället mörka bilder som storspovens ovan. Ett fågelfynd såväl på mark som i luften. För att inte tala om deras ljuvliga läten. Men oj, så kallt att vara ute i markerna nu.
Tidigare har visats en sork, ovan en mink. Helt orädd och alldeles för nära.
Bättre väder och en vattenödla upptäcks värma sig på trappsteget till hagen. Åter lite för nära p g a vattensjukt område bakom. Varför gå i lågskor ?
Tranorna hälsar våren välkommen med musikala fanfarer, fantastiska fåglar !
Antagligen sista besöket runt min fågelmatning för detta år. Jag får sparvhöksbesök varje år och har - som tur är - bara en enda gång sett den ta småfågel. Med det enda förbehållet annars en välkommen syn. Inte minst då den poserar som i ovanstående bildserie.
Fotograferades genom fönsterruta.
Kanske någon av dessa båda läckergommar ?
Rubriken till trots - börjar med en vinterfågel. Även om den fotograferats förra veckan. Välkommen tillbaka i höst !
De kanske mest eleganta fåglarna vi har i vår landsände. Så länge det nu varar. Snart är de på väg mot norrländska myrarna. Därför spanar jag varje dag efter tranor på mina ängar. Som dessa två. Behöver jag fler bilder finns alltid Pulken med dess sex till sju tusen fåglar att tillgå.
I skogen smattras det på lite överallt nu. Bobyggartider råder. Har alltid gillat det där speciella, mjukt hamrande ljudet som vittnar om vårtider och levnadsoptimism. På bild den större hackspetten.
Under senare år har den lilla skogen vid sjön begåvats med ett eller flera par av de inte så vanliga mindre spettarna. Här hade jag turen att hanen landade på trädstammen bara tio meter bort. Låg vårsol på motivet som inte nämnvärt brydde sig om min närvaro. Alla som läser denna blogg vet vad sådant betyder för mig.
