Gjord utan ord

I dessa tider...

Förmodat nyfödda gässlingar på väg mot vattnet. Nä, inte var de ensamma, inte. Men jag kämpade vilt med fotograferingsvinklarna för att isolera ungar från föräldrar.

Ur samma gäng.
Föräldrarna är vaksamma, men inte oroade över min person. Bäst att inte störa genom att hålla avståndet. De små dunbollarna möter snart betydligt värre faror.

Svart och vit

I samma träd.
Kämpar om samma föda. Likt två boxare inför matchen spänner de blicken i varandra. Knappast
ömmande känslor strålar ut.
Sköt du ditt så lämnar jag dig ifred. Väpnat stillestånd. Eller bara nästan.

Kväll i skogen

För det mesta går damerna för sig själva, herrar likaså.
Rådjuren kanske är de som sällskapar minst sällan med varandra, åtminstone i mina hemtrakter.
Nå, de här två verkade ha haft en skön slummer -  tätt vilande mot varandra -  tills jag stötte på dem.

Medan kameran arbetar stannar de lugnt kvar i sin lega. Bocken verkar mest nyfiken. Plötsligt reser sig båda.

Ooops.
En till gentleman kommer ut ur skuggorna, mellan mig och motiv. Snabbt fokusskifte och där, där fick jag några bättre bilder.
Det var en magisk kväll för några veckor sen. Nästan som de kunde bli förr om åren.

Stork är stork är stork

De riktigt stora är tillbaka. Antingen de nu släppts ut ur hägn eller om migrationen fungerat som tänkt. Kanske lite av varje är det som gäller.
Stolt spejar storken ut över sina hemmarker. Möjligen ägare till boet inte så långt bort, Välfödd blir den i ängarnas översvämningar med rikligt av föda. Förhoppningsvis även dess planerade avkommor.

-Nä nu, j...

-Hon gjorde vad för något, sa du??!

Klonerna anfaller!

Ursäkta.
De här fina fåglarna var varken kloner eller aggressiva. Bara i min fantasi efter ha sett för mycket amerikansk film.

Däremot orädda och/eller hungriga ville de gärna ta sig fram mot sjökanten där den härliga maten växer...

Äntligen där.

Nere vid sjön just nu

Bara några ögonblicksbilder på fågelliv som det kan se ut nu under våren. De tunga gässen ser nästan hotfulla ut när de går ner landning...

...medan kärleken spirar bland skäggdoppingled...

...dyker plötsligt en årta med välutvecklat "ögonbrynsstreck" upp...

-Ta bort den det där strået som kittlas i ögat, var lite bussig nu, va?!

Ja, bara några bland otaliga exteriörer från sjökanten.

Som de ser ut...(2)

-Aaaahhh...det är gott att sträcka ut!

Doppingar (2)

Kanske i en del öron låter märkligt. Men innan  dessa exponeringsögonblick hade jag aldrig  fotograferat gråhakedopping. Och då - följaktligen - inte ens sett dem tidigare.

Denna eftermiddag var jag i trevligt sällskap och tillsammans utforskade vi den lilla sjön.
Efter bara en kort stund får vi påhälsning av motiven ovan. Tyvärr var inte ljuset det mest smickrande för dessa eleganta fåglar. Men det kommer fler tillfällen. För de var rätt nyfikna och verkade inte ha så mycket mot mänsklig närvaro.