Som en av de sista fågelfotografer besökte jag till sist sandtaget utanför Trelleborg, sedan några år sommarviste för biätaren. Först var de två, sen kom fyra till och nu tycks 20-talet fåglar valt att åtminstone inspektera platsen.
Biätare, ja. Och bin lär finnas i mängder i området. På bilden ovan ser man att vanlig, hederlig trollslända även den duger gott.
Sandtaget är närmsta granne till - en skytteklubb. Så emellanåt smäller det nog till. Märkligt nog tycks fåglar i allmänhet inte låta sig störas. Ta populationen i min hemmasjö, t ex. Gränsar till P7, pansarregementet. Här dånar och smattrar tunga vapen 7 dar i veckan. Och har gjort så under lång tid utan att sjön avfåglats. Med tiden härdas väl de små liven.
För oss som älskar att fotografera djur gäller axiomet att brännvidd kan vi aldrig få för mycket av. I sandtaget utanför Trelleborg får jag dock erkänna att jag kom dit med för mycket tele. Att fotografera BIF´s blev en rejäl utmaning så tänk på att ta med alternativa objektiv när/om ni besöker platsen.
Visst är de vackra och häftiga, var där förra året och varit där en gång i år också. Fantastiska fåglar. Och ja, för en gångs skull så är brännvidden inte problemet, utan att ha rätt brännvidd med sig :)
SvaraRadera