Ett annat vårtecken - i alla fall ett litet vårtecken - är de två par krickor jag fotograferade sent förra veckan. På utbredningskartan kan anas att gräns för vinterkvarter kan ligga i höjd med min longitud. Men det var förra hösten jag senast stötte på dem.
Här rultar de först ner mot ån.
Sen simmade de mot strömmen, mot ljuset, mot mig. Hur ofta händer sånt??
Hanarna praktfulla "ansiktsbemålning" kommer till full rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar