fredag 5 maj 2017

Oväntat möte



Nere vid ån. Här har påträffats många av de vanligare fåglar jag så gärna matar denna blogg med. Men även ett och annat mer udda tillskott. En lurande storgädda mitt i strömmen, en kronviltsfamilj på väg upp från branta brinken efter ha släckt törsten, en simmande mink med bomaterial i mun.


Ändå var jag inte beredd på att möta - tuppen!







Så fort jag steg ur bilen var den framme och besiktade mig. Tanken flög först genom hjärnan : hoppa in i bilen och ta skydd? Men nä, med fridfullt sinne stannade den upp, jag gick förbi, fågeln följde efter...

Måste ha bilder på detta, tänkte jag. Otroligt vacker i orange svart och rött. Med raska steg tog jag mig ner till kanotdäcket, vänder mig om för att få tuppen med på toppen av brinken. Gick inte alls, den följde istället mig vart jag gick, väl innanför MFD. Provade att springa 50 meter längs vägen, vända om bara för att finna - just det. En tupp så nära att den med min påskruvade brännvidd inte rymdes inom sökaren.

Nu blev jag smått irriterad. Så jag tog bilen, backade 100 meter bort på samma väg, öppnade bildörren och där, där hade den äntligen stannat kvar. Så fort den såg mig stiga ur så, ja, ni anar det redan. Med språng på väg mot mig. Nu hann jag i alla fall ta en serie bilder innan den från några meter intresserat betraktade mig, undrade vad skulle bli mitt nästa drag.







Ett mycket gemytligt djur, van vid snälla människor. Uppenbar rymling från sin arbetsstation nånstans.
Jag spred ut nyheten. Kanske info nådde ägaren för nästa dag var den borta.

2 kommentarer:

  1. Trivsam historia o en grann fågel :-))

    SvaraRadera
  2. Härlig liten historia så här på lördagsförmiddagen...mungiporna har åkt upp och jag hoppas att de stannar där.
    Otroligt vacker tupp...hoppas att den hittar hem till sina hönor:)

    SvaraRadera