Förra veckan körde jag längs skogsvägen när plötsligt en konstig, ljus klump siktades i kanten av vänster synfält.
Stannade bilen, kunde inte riktigt se pga alla buskar och trän.
Backade. backade lite till tills jag märkte jag höll på att köra ner i diket. Framåt någon meter och där!
En död,vit hjort.
Så tragiskt.
Fram med kameran, måste fotografera, måste fotografera, måste...
För mycket grenar i vägen så jag öppnar bildörren, lägger mig på knä på leriga grusvägen. Då händer undret. Djuret återuppstår! Så bibliskt.
Ett nymornat tryne betraktar mig slött. Vad tusan väckte du mig för!!?
Ehhh, trodde du var död, svarar jag.
Dovet blinkar till några gånger, reser sig upp och med majestätisk förakt för menigheten - mig - glider den iväg över stenmuren och vidare bort.
Jag pustar ut, är tacksam för att tragik förvandlats till om inte komedi så i alla fall till en god sak. Tusan vad den hjorten sov djupt!
Sovande dovhjortar nära en bilväg. Det skall vara du som råkar ut för det.
SvaraRaderaVad bra att det var du och ingen annan "jägare"...
SvaraRaderaHärlig bild.
Hälsningar Halina
Nymornad dovhjort har jag aldrig sett häftigt, i söndags körde jag förbi Björka från Öved till Klostersågen när jag passerade en nyodling såg jag ett stort djur sittande spanade ut över vägen och Det militära.Första tanken var DET ÄR VARG, men trodde det var inbillning.Tänkte vända men var stressad så jag körde hemåt istället.Lite surt nu när det finns varg i Sjöbotrakten.Nu får jag aldrig veta vad det var jag såg.
SvaraRaderaHa en trevlig helg
De kommer och vår tid med varg kommer, är jag säker på. När detta inträffar vore det förstås bra om de inte kommer packvis...
Radera/ Klas