Tagna på (för) långt avstånd för ett par veckor sedan då rejäl vinter rådde och det öppna vattnet vi kan se i princip var det enda i hela sjön. Rovfåglarna kände hungern, lyfte ett par gånger, dök ner och plockade sitt mål ungefär som jag tittar in i mitt skafferi. God kompensation för andra, tuffare dagar.
Här en bild på en av de flera hornugglor som övervintrar i Skåne nu. Nattaktiva som de är, ville de tyvärr inte helt öppna ögonen för mig. Men kisa med ögonen gör de, lite nyfikna var de ändå.
Under rätt svåra ljusförhållanden avtecknar sig en till exponent för Asio Otus som den heter på de lärdas latin. Helt orädd men efter en stund har fågelns intresse för min uppmärksamhet slocknat och den fortsätter sin dvala.
Egentligen var jag ute efter de hornugglor som vistats i parken sen ett tag. Istället blev den här krabaten den som räddade dagen. Jag fick faktiskt backa flera steg för att få med hela djuret i sökaren och det blev ändå knappt om utrymme. Bild två är helt obeskuren.
Några bonusbilder från samma fotoexpedition i form av nötväcka och en samarbetsvillig svartmes. Där gavs också fototillfällen på kungsfågel men den var denna gång för snabb i mörkret i barrskogen.
Från hjortbrunsten i höstas. Det blir - för mig i alla fall - av någon anledning allt svårare att få till bilder.
Nå, en fotograf får ju nöja sig med vad naturen är beredd att ge bort. Något annat finns inte i min värld.
Det är med fåglar som för de flesta sportfiskare : Fångstens storlek varierar och inte sällan blir man utan. Gjusen är dock en vida bättre fiskare än var jag var då det begav sig.
Från tidigare i höst : Får jag lov att presentera honfärgad blå kärrhök ! En väldigt bussig rovfågel som inte sällan patrullerar strandängarna. Brydde sig knappt alls om min närvaro men trots all koncentration på födosök kunde jag inte se att den lyckades fånga något byte.
Snacka om "semesterresa" som gått snett. Efter snart tre veckor har jag ännu inte hämtat mig. Tråkigt när det drabbar närstående men inget man kan göra något åt. Likt skäggmesen ovan - fotograferad i hemmasjön för någon ytterligare vecka sen - börjar vi ändå komma i balans.
Från haft klart positivt födelseöverskott tycks nu balans ha infunnit sig. Man behöver helt enkelt spana något längre i tid och rum för att få korn på dessa fåglar. Som kanske är bland de vackraste bland rovisarna.
Ser bra ut även på disig dag...
På denna plats samlas många av de skånska kungsörnsfotograferna. Fick hela fyra obsar men tyvärr inget riktigt bra fototillfälle. Ovanstående bild illustrerar i alla fall varför kraftkablar och andra högspänningsattiraljer kan bli livsfarliga för de magnifika fåglarna. Den här flög t o m närmare än vad det ser ut.
Resten av passet blev en orgie av lång-skotts-fotografi, undre bilden i alla fall från femhundra meter bort. Men som kungsörn bara är sällan förekommande här på bloggen kommer de med ändå.
Så mycket enklare det kan bli med kusinen havsörn. Här en exponent fångad över sjön hemma. Ibland är hemma bara bäst!
Fullt synlig stod jag där på vägen. Rovfågeln tycktes ha funnit något extra intressant i bushen där den cirklade framför kameran inte bara en gång utan tog flera varv på sig. Fantastisk vacker fågel tycker jag och hoppas jag gjorde den rättvisa.
