fredag 28 november 2014

Jag tar över!!



Något helt annat. Deerhunterbloggen förökar sig! Har sett att den tycks finnas registrerad med typiskt brittiskt suffix, ...co.uk ist f ...se. Även en adress i fransk version tycks finnas. Klickar man på länkarna kommer man till samma sida som vanligt. Med originaltexten och på svenska. Finns någon webinitierad därute som kan förklara om detta betyder något för min blogg? Eller är de bara sökord som Google lagrat som länkande webplatser? Tack på förhand!

Står ut från resten




Bland det roligaste med fotografering är när bildresultatet överträffar förväntningarna. Inte minst då förväntningarna var så lågt ställda att de egentligen inte alls fanns där ute, vid tagningsögonblicket. Min bild på hackspetten motsvarar precis detta. Har redan alldeles för många på dessa sittande - högst - upp - i - träd - mot överexponerad- himmel att jag för det mesta avstår att fotografera. Nu gjorde jag det i alla fall och bilden som kom ut liknar inte den vanliga skörden på bloggen.






Den blev ju riktigt spännande! Färger, texturer och det där orosmolnet i höger övre bildkant gör det för mig. Skulle högt uppskatta feedback från er läsare.

torsdag 27 november 2014

Självservering





Gick längs ån, hade sällskap av blåmesar. De satte sig på en stolpe. Lät sig fotograferas och flyttade till nästa. Och proceduren upprepade sig. Vad är det som pågår här? Titta noga på bilden ovan.







Eller denna.






De är rätt smarta, de små fåglarna. Tydligen  har de listat ut att myror gärna gör sig besväret att klättra uppför stolparna. Förmodligen är det sol och värmen som lockar? Eller något annat småmysigt på toppen av stolparna. Så mesarna låter s a s maten servera sig självt. Vilket underbart sätt att leva! Jag fick många fototillfällen. Myrorna, då? Tja, någonstans läste jag att en enda stack drar in över 300000 (trehundratusen) byten/insekter. Varje dag. Så Naturen har räknat ut att även myror måste offras på kretsloppets altare. Nån ordning får det vara.

onsdag 26 november 2014

Rapsodi i färger




Svartmes och entitor letade efter mat i backen. Vände upp och ner på vissnade löv och ibland prickade man rätt. Ett bokollon blev snart till bukfylla. De hade sällskap av blåmesar, men inga bilder tilläts på dessa vanligtvis så oblyga individer. Här svartmes.





Entita i höstlig färgprakt. Igår var en till härlig dag med i alla fall lite sol.






Här har svartmesen tagit plats mitt i skafferiet. Ett äldre par passerade förbi och för några minuter blev allt tyst. Strax hade fåglarna återupptaget sina sysslor och struntade i mig som stod intill och försökte imitera ett träd.

tisdag 25 november 2014

Hjälp oss!!




Nu har jag på allvar startat upp fågelmatningen. Frekventeras av lika många fåglar som vilken kall vinterdag som helst. Men än äter de kanske bara 1/3 av vad de stoppar i sig då. Visst är det för att beskydda småfågelstammen samtidigt som det är en glädje att vakna till deras kvittrande varje dag. Här en fågel som verkar vilja inpränta just det budskapet. Ni matar - vi skänker glädje. Även om just denna sort aldrig synt till vid min fågelmatning. Bra reklampelare kan den vara ändå.

måndag 24 november 2014

Sen eftermiddag...




... i stubbåkern. Råget med unge har sen länge sett mig, spanar oroligt efter annan fara.







Geten reser sig efter ha legat på marken (kittlar skönt under magen?). Nä, ingen sol här. Det skimrande är vegetation som skjuter upp genom stubben skördetröskan sedan ett bra tag lämnat efter sig. Den här marken har m a o fått vila sedan senaste skörd. På andra ställen plöjs åkrarna upp dagen eller ett par dar efteråt och lämnar fula brunsvarta fält som knappast glädjer fotografen. Nå, dessa båda djur fann inget farligt och fortsatte att knapra på kvarlämnade korn och färskt gräs. Även efter jag gjort mitt.

söndag 23 november 2014

Njutbar art



Enligt uppgift har det förekommit ovanligt många kungsfåglar i södra Sverige denna höst. Det kan stämma för egen del; har sett de små liven oftare än vanligt. F a har jag lyckats fånga dem på bild som aldrig förr.







Som sagt mycket orädda fåglar. Har man väl hittat en kan vad som helst hända. En flög förbi mig i höfthöjd med decimetern tillgodo. Flera ggr har jag haft dem innanför minsta möjliga fokusavstånd och fått backa av. Fantastiskt roliga skapelser är de. Deras vingfladder är audiovisuellt högst njutbart att få ta del av. Bilden kan inte göra dem rättvisa ur de aspekterna. Men vi kan väl alla använda vår fantasi?

lördag 22 november 2014

Om skånska vintern




OK. riktigt där är vi ännu inte. Men försmak av regn, blåst och mörker har vi sen länge fått. Vad som förmodat ska komma är inte att leka med. På mitt jobb är det alltid norrlänningar som far mest illa, som fryser mest och drar värmereglagen till max.







Så här kan det se ut. Huttrande vänder de sig från evigt pinande blåsten, hukar sig för regndroppar som likt kamikazepiloter störtar in i ytterkläderna, blöter ner allt. Man kan se att gråhägern på bild varit med förr, vet att skydda sig. Det är som fotograf gott att veta att vädertätning på utrustningen alltmer utvecklas. Min Canonkamera behöver snart ersättas av ny och väl det genomförts vågar jag oftare ha den utrustningen med  i busvädret. En nedkyld  kropp kan som bekant alltid återställas inomhus. 

fredag 21 november 2014

Djur i skymning




Stiliga Bocken. Så kan man väl kalla honom? Störd av mig mitt i kvällsmaten visar han kanske inte den största entusiasm inför kameran. Bara rappa på, så det blir gjort. Sen kan du väl dra? Så tänker han förmodligen..





Hoppsan! Såklart ett så stiligt djur sällskapar med lika vacker get. Suddigt på sina ställen? Tja, ISO 4000, bl 4 gav inte mer än 1/30 s. Så rörelseoskärpa är oundviklig. Jag panorerar med fokus på bocken som blir upphunnen av geten. Kul effekt blev det, tycker jag. Det svänger om naturen!

torsdag 20 november 2014

Höstligt i bokskog




Fukten dallrar i luften, färgerna är kraftigt dämpade men  kontrasten mellan varma och kalla kulörer finns där ändå. In i gläntan stiger skogens enda ljusa element - dovhjortarna - fram och lyser upp bildrutan. Här en hind med kalv. Fondens blålila himmel skänker inte mycket tröst och det vore inte alls dumt med snötäcket som väl snart ska komma. Några sekunder möts våra blickar, sen försvinner djuren in i skogen.