lördag 25 oktober 2014

Rådjur efter skymning (1)




Ljuset faller snabbt nu eller snarare är det mörkret som hälsar på tidigt. Efter en, kanske två timmars eftermiddagssession ute i skogen är det redan dags att åka hem. På betfältet står ett par rådjur, jag visar upp geten idag. Ljusnivåerna är som sagt låga, men kan skapa intressanta ting. T ex bildas haloeffekten runt djurets huvud av ett något ljusare träd/buske i bakgrunden.
Bilden tagen med 500:at, på ISO 4000, bländare 4,0 och 1/25 s (Sic!), stöttade utrustningen mot bilens fönsterkarm. 

fredag 24 oktober 2014

Grå men tydlig



Den här fågelarten skulle nog inte lyckas bra i bilförsäljarbranschen.
??!
Jo, för hägern är ärlig. Den har inget kamouflage att tala om så den har svårt att gömma sig. När den väl lyfter annonseras detta oftast ut för omgivningen med högt, skriande ljud. Många gånger hör jag fågeln nalkas innan jag får syn på den. Så sympatiskt. Man hinner eventuellt ändra kamerainställningar, omfokusera. När den väl kommer in i fotograferingszonen är fotografen skärpt och beredd till aktion. Så icke-stealth för så stor fågel.










Se bara på bilden! Genom att avvika från närmiljöns utseende, förvandlas dess neutralt grå nyanser till mer eller mindre lysande blickfång. Som kan upptäckas på långa avstånd. Här var garden tillfälligt nere för den sökte efter intressant fodertillskott.
Kan de därmed räknas till de lättfotograferades skara? Nä, inte alls. Deras syn är ju fantastisk och oftast försvinner de från radarn omedelbart man kommer innanför bekvämlighetszonen. Som är rundligt tilltagen. Väl luftburen kan den istället välja att passera ganska nära.förbi. Mina iakttagelser säger åtminstone så.

torsdag 23 oktober 2014

En snabb en.





Kungsfågel nämnde jag som hastigast i tidigare inlägg. Den här arten har allt en fotograf skyr : Mörka färger. Hittas i kolmörka miljöer. Otroligt snabb. Sitter kvar på stället högst under sekunden.
Allt detta borgar för många missar och tålamodsprövande sessioner. Jag kan inte heller säga att jag lyckades 100-procentigt med dessa båda bilder. Jag tror jag har lite bättre på gång för senare visning.





Ändå så vackra fåglar. Låt vara att Naturen försåg dem med hängande mungipor som ger ett lite avvisande intryck. Men fågelns kynne är helt annan sak. Frimodig, nyfiken. Har haft dem flygande förbi skallen så jag duckat för säkerhets skull. De kan utan vidare flyga till grenen två meter från dig och nyfiket plira med sina pepparkornsögon. Ljuset i deras livsmiljö - som bilderna berättar om centreras runt späda granar - blir återgivet på sensorn inte sällan vackert. Ja, mycket vackert. De små kontraster ögat ser förstoras våldsamt i den fotografiska bild som blir resultatet. M a o bättre än i verkligheten. Inte så dumt ändå.

onsdag 22 oktober 2014

Förväntad bostadsbrist till våren ?




"Boet i trädhål.... Så står det i min fågelbok. Jag undrar om den här individen redan håller på att se ut nästa häckningssäsongs äggnäste?





Uppmärksammade ett tunt, diskret knackande. Tittade upp och där var nötväckan. I full fart undersöktes och  hållfasthetprövades holken.







Eller kanske den letade efter kvarglömda ungar...





-"Jag har bestämt mig. Hit flyttar jag in till våren"!
Med belåtenhet skrivet över hela ansiktet blev det så bestämt. Själv får jag komma ihåg att hålla utkik när den säsongen kommer.

tisdag 21 oktober 2014

Visar attityd




Tur småfåglar är - små fåglar.





Större varelser med den här stansen hade jag kanske gått omvägar kring...

måndag 20 oktober 2014

Ung man har något att säga




Har försökt komma ut för bevakning av dovhjortarnas brunst. Men har inte tumme med vädergudarna. Vädertätad fotoutrustning innebär inte vattensäker och det blir alldeles för dyrt om något går fel.





För en vecka sen fick jag i alla fall till den här bilden på unghjort med stånghorn. Den höll igång med att böka upp något ur marken. Möjligen en nyskapad sölgrop som var föremål för det upprepade intresset? Gräset växer högt, så omöjligt att urskilja från min position. Ganska orädd var djuret oxå. Säkra på att de inte jagas under dessa veckor brunsten pågår. Än hörs bara enstaka hjortar kalla på villiga damer. Senare kommer säkert fler att stämma upp i grymtsnörvlandet. Skillnaden mot kronviltets brölande är påfallande, minst sagt.

söndag 19 oktober 2014

Från mörkt till ljus



Dagsregn idag, igen. Man kan faktiskt dag för dag se hur strandlinjen i stora sjön flyttas in efterhand. Efter sommarens torka. Så det är ju förstås inget fel på regnandet som är välkommet för alla utom fotografer. Häromdagen kunde jag i alla fall arbeta under tak. Och fick studerat skäggdopping.





Som synes redan i vinterdräkt. Jag gjorde bilden i lätt highkey-utförande för att undertrycka de kamerans vinterinställningar som situationen krävde för att bilden ens skulle kunna tas. Från gömsle. 

Nostalgi





Först fotograferade jag kalven. Nä, först fotograferade jag kungsfåglarna. Mer om det äventyret senare. Kalven som sagt. Med den tagningen avklarad åkte jag hem och senare på kvällen bjöd jag mig själv på riktigt musiknostalgi. Band som Yardbirds, Procol Harum. Vow, vilken fantastisk tid det var.





När dessa band härjade som värst var jag inte mycket äldre än det här unga djuret är idag. Nåja, lite äldre, då. För framtiden tvivlar jag starkt på att det någonsin kan känna nostalgi. Tänk vilken resurs vi människor har i detta att kunna tänka tillbaka på tider som var. Och med de tankarna flyter (förhoppningsvis) rejäla sjok välbefinnande upp.

lördag 18 oktober 2014

Vinterfåglarna är som vanligt på plats






Håller liv i några tjog pilfinkar sedan en månad tillbaka. Man kan av dessa bilder se att gott väder rådde.









Till skillnad från dessa. Den helt genomblöte med ögon så vädjande; släpp mig in i torkan, tack!
Räknade ut att hittills har dessa finkar kostat mig två kronor och femtio ören. Per dag. Det är inte klokt så lite man får för pengarna nu för tiden...

fredag 17 oktober 2014

Grrrr....




Nu måste jag få gnälla av mig. Vädret där jag bor har på sistone varit totalt värdelöst. Regn, mörker. Avlöst av mörker och regn. Ur takt är tiden! Hösten ska vara ljus, torr och fotograferingsvänlig. Så det så!






Det tycks inte gälla för dessa fåglar. De älskar regnet som får maskar att krypa upp och bli till goda snacks. Och inte är de ur takt heller. Här marcherar de förbi så noga att vilken exercissergeant som helst skulle nickat godkännande. Trevligt med en fast punkt i tillvaron, en punkt som gillar det jag skyr. Så blir det mest usla väder välkommet hos andra.