lördag 30 augusti 2014

Bara en sädesärla, men...



...kanske ändå en bild. Smög mig ner till ån, nerför branta brinken. Därnere i kvällsskuggorna gick allt i grått eller blått. Uppenbart en kombination fågeln på bild njöt av, där den  med hela hjärtat sjöng ut sin livsglädje.
Såklart jag hoppats på kungsfiskaren. Naturen blandar och gav mig istället en glad sädesärla. Det fanns säkert något slags mening med det.

fredag 29 augusti 2014

Från Tåkerns vassruggar (11)



På tal om alla kärrhökar i Östergötlands Pärla. Här en antar jag juvenil. Ännu har den inte riktigt lärt sig se upp - förrän nästan för sent. Så fokuserad var den på bytesdjur i vasskanten den följde att den inte märkte hur snabbt den närmade sig tornet. Men jag tackar och bugar. Fick en fin närbild på flygande rovfågel, något som inte händer mig varje dag.




Ögonblicket senare har den i samma bråkdelen av en sekund upptäckt, slagit till bromsarna, girat undan och gör en häftig stigning. Fotografen har inte riktigt hunnit med all denna rörelsedynamik. Som synes. Men jag tyckte bilden kom ut lite rolig ändå.

torsdag 28 augusti 2014

Ja, hur resonerar Du egentligen?




För somliga är vägen till tornet/plattformen/gömslet/favoritstället - välj ett eller flera av alternativen - den transportsträcka som måste göras undan innan det roliga kan börja. För andra kan den vägen vara målet. Hemma vid datorn ser jag inte sällan att jag fick långt fler bilder under promenaden dit än från själva målområdet. Så det gäller att vara vaken för de små detaljerna. Här har vi hamnat mitt mellan sovande kor, mitt på dagen! Så totalt ansvarslöst att bara slösa bort tid på det sättet, eller... 

När örn mynnar ut i gjuse



Nu ska jag berätta en historia. Otrolig, men sann.
På väg från vasspromenaden roar jag mig med att fotografera morgonpigga småfåglar, när plötsligt ett susande läte från strax ovan avbröt den sysselsättningen. En örn! Inte nog med det. Den var bussig att bjuda på sig själv genom att sätta sig i närbelägen trädtopp, en björk. Inte nog med det. Nu kommer en till örn - havsörn - och vill ta plats på samma ställe. Men det blev nobben och inför min spetsade hörsel - jo, jag har några mediokra bilder från episoden, men fåglarna är nästan helt dolda av grenar och löv - uppstod ett väldigt tumult. Så jag fick nöja mig att med hörseln registrera arga pipanden,  aggressiva vingslag. Örnar i slagsmål! Hade man ens kunnat drömma om det innan? Bråket tog raskt slut när inkräktaren flydde, tog vägen strax över mig. Samma sus i retur.  Jag förbannar alla träd och grenar, men upplevelsen heter duga.

Så fiskgjusen - fotograferad samma dag som den är -  har mycket att leva upp till. Att ersätta två havsörnar. I alla fall får bilden lite skjuts med hjälp av den fångade abborren. Är man bara ute tillräckligt ofta händer en till slut något spännande. Har många gånger tröstat mig med den tanken.



måndag 25 augusti 2014

Vallar gäss




Gott om tranor på de mot sjön sluttande ängarna. I tidiga morgonsolen, förstås. Med långa kliv kommer de snabbt ikapp de vaggande gässen som får speeda upp för att inte bli övergångna...





-Skynda på! Skynda på! Han håller ju på att fotografera oss!
-Vi gör så gott vi kan, bräker gässen.


Eller inte. 

söndag 24 augusti 2014

Så tog minisemestern slut.




Så är man hemma igen. Tillbaka från ett par avkopplande dagar runt Tåkern. Sjön med de många rovfåglarna och de svårfotograferade småfåglarna. Kärrhök måste finnas drösvis av.





Runt Naturum finns småfåglar som verkar vana vid människor. Och så mycket människor där finns! Ladusvalan poserade på räcket nedanför fågeltornet. Omöjlig att inte fotografera.

lördag 23 augusti 2014

Knappast urskog (3)



Nej, verkligen ingen urskog. Sessionen med dovhjortarna är tillbaka. Kan tänka mig att en eller annan ryser när vildmarken visas upp så här.





Men hjortarna trivs. Fotografen trivs. Vad kan då gå fel?!  Här är det samling runt transformatorstationen. Just här verkar gräset särskilt smakligt, om det nu beror på markskötseln eller att temperaturen runt det välventilerade huset blir något gynnsammare för växter. För mig är denna bild ingen urskog - fattas annat - utan fastmer bevis för djurens enorma resurser att adaptera till omgivningen. Och tro mig. Ville de till något annat ställe, väntar många större skogar på andra håll. Detta är oxå samma område som håller landets kanske viktigaste kronviltpopulation inom sina gränser. Till detta ska vi snart be att få återkomma.

fredag 22 augusti 2014

Gråhäger bromsar in




På tal om gråhägern.Här kommer en landningssekvens. Här spanar fågeln efter lämpligt ställe att ta igen sig på.






- Ahhh, den där lilla ön, igen. Utan de baksluga fisktärnorna i sikte. Den tar jag!




Målet närmar sig snabbt. Ut med bromsarna, fram med landningsstället.





Nu är det full bromsverkan som gäller. Med detta gjort dalar den sakta mot vattnet invid ön. Och landar nästan ljudlöst. Om en minut kommer den att ta en fisk. 

torsdag 21 augusti 2014

In your face!




Finns egentligen ingen ursäkt. Så varför ta med en halvdan bild på flygande fågel? Jo, bilden föreställer en lärkfalk. Vid denna tid för en vecka sedan var den väldigt upptagen med att fånga trollsländor som den käkade på i luften. Medan den spanade efter nästa snacks. Alla som fotograferat lärkfalk vet att flyger den mot en. Ja, då gäller bara bästa sortens utrustning på fokussidan. Som alla kan se saknar min plånbok de medlen just nu... Tröstar mig med att jag tidigare lyckats bättre.


Nå, inte hänga läpp för det. Man får göra så gott man kan. Ibland blir det bättre. Skulle gissa att huvudet på gråhägern nedan bara tar upp ett fåtal procent av kroppsytan. Men som den flög "aningen" långsammare, gick det hur bra som helst. Dvs blev skarpt på rätt ställe.




Bilden togs för ett par dar sedan. Ingen kan klaga på gråvädret som rådde. Mer av den varan kan väl inte finnas att tillgå?

onsdag 20 augusti 2014

Gillar mig inte...




...men sitter ändå kvar på sin sten. Eller kanske just därför. Vem vet hur en fågel tänker?  Skygga är de som regel. Ofta ser man dem vrida huvudet åt alla håll, spanande av horisont och luftrymd.






Sjöns mjukt draperande vatten får stå som kontrast till den arga, lite kantiga kormoranten. Bilden togs under värsta värmeböljan vi nu med marginal tycks ha lämnat bakom oss.