Tiondelen

 

Tidig morgon. ISO 15000, 1/10 s. En av handfull bilder skarp nog för mina ögon. Nog pratat.

Svep från senaste veckan

Hägrarna är bland de mer pålitliga fåglar som påträffas under vårt vinterhalvår hemmavid. Så länge sjöarna är öppna finns de där och ibland släpper de till några bilder.  På bild ovan t o m riktigt nära då gråhägern landade utanför det stationära gömslet. Utan att först se sig för.

Ägretterna utgör såklart frestande tillskott i den annars magra fågelfaunan. 

Gråhäger flyger lågt utmed ån...

...medan sparvhöken istället gör en av sina första framstötar mot min fågelmatning. Så långt resultatlöst. Lås oss hoppas så förblir. Annars såklart en mycket vacker fågel som hälsas varmt välkommen. Så länge den missar sitt byte. På min tomt. Fotad genom fönster.

Hopp om framtid (?)

På senare tid har jag återanknutit bekantskapen med ett skogsområde jag förr hämtade mycket material från. Av för högt jakttryck, lösspringande hundar eller annat avtog bildmöjligheterna och därmed intresset för den skogen.

Ovannämnda faktorer gäller fortfarande, men artbestånden tycks ha utvecklats i rätt riktning ändå. Eller har jag kanske bara haft tur?

Det gäller att vara ute i rättan tid. Här gäller ett smalt, smalt spann vid gryning/skymning. Annars går man förmodligen tomhänt hem.

 

Fototekniskt gäller tuffa tag. Fullt öppen bländare, så klart. ISO-värden på upp till 30.000 och ändå lååånga exponeringstider. Förbarmande då att djuren bäst skyddar sig genom att blickstilla vänta ut upplevda hotsituationer och samtidigt bli fotografens bästa hjälp. 

Tack så mycket!

Biter ifrån

 

Förvisso suddig i konturer. Mestadels runt vingarna. Har sin förklaring i vintermörkret som omgav oss runt julas. Det är inte därför bilden finns på bloggen. Det är för att fågeln biter ifrån. Jag gillar att tänderna i munnen framstår som veritabel sågklinga. Inget problem med rörelseoskärpa där, inte. 

Storskraken togs med hög iso för att möjliggöra 1/1000 s som är väl lågt för BIF:ar men i alla fall hjälpligt fungerar.

Ovan har det även här bitits. Möjlig vitkindad gås har fått plikta med yttersta priset. 

Allt sker i samma dunkel, inte så mycket blir skarpt. Här en som längtar till soliga dagar...

Ko-ko !

Göken på stolpe blev ett gott minne från förra året. Det hände mitten av juli, då hetta och torka tävlade med varandra. 

 

Taget från bil, just när vägen lämnar ängarna. Vad gäller göken blev året ett av mina bästa, fotografiskt sett. Kanske extremvädret lockade extra mycket? Enligt "folktron" - jag saxar nu ur Wikipedia - förutspådde gökarnas ankomst instundande sommarväder om fågeln först hördes från bar eller lövad kvist. Om det förra rådde spåddes dålig sommar och kanske missväxt. Ska hålla koll på detta till våren, var så säkra 😀 För jag släpper gärna några fotograferingsmöjligheter i utbyte mot svalare temperaturer och en skvätt regn då och då.

Gott nytt...

...år till alla som tittar in här. Hoppas få se mer av er under nästa.

 

Avslutar det gamla året med en bild på skogens konung. Dvs skogens konung i Skåne. Fullskovlad - man kan se detaljer av hans vänstra horn sticka ut - stod han majestätiskt stilla, fixerade mig och mina förehavanden. Och det är ju ganska stora rörelser som måste till när stativ och kamerautrustning ska förflyttas från axeln ner till marken. Innan han försvann in i täta, vackra blandskogen hanns en handfull bilder med. Det rådde skånsk, gråaktig vinterkväll med regninslag som det vackra djuret gjorde allt för att lysa upp. Jag skrev skogens konung i Skåne? 

Jo, det gäller ju för de flesta av årets dagar. Då och då, främst under augusti och september, skiftas den rollen till släktet avbildat ovan. Men djuret med skovlarna tar priset de flesta av dagar. Tycker jag. Under alla omständigheter två representanter för djur som måste få blomstra. Eller hur?

Vanliga gladan - utomordentlig rovfågel

Innan årets utgång en hyllning till fina gladan, rödgladan närmare bestämt.

Tålmodigt sittande på sina pinnar, stolpar, trädgrenar eller vad inte. Ofta nog fotograferingsvänlig.

Lyser med sin vackra teckning upp miljöbilden...

...liksom den tål även närmare granskning. Särskilt nu på vintern tacksamt fotograferingsobjekt. Ibland hörs de vissla och speciellt deras jaktrop utgör fin inramning en härlig dag.

Mer...

 

Med denna fortsättning på föregående tema önskas God Jul !

Kan inte få nog av dessa fåglar...

Ägrett i höstljus

Räddningsplanka fotografisk dåliga dar på ett sätt jag aldrig kunnat föreställa mig för fyra-fem år sen.

 

De har - av allt att döma - den goda smaken att stanna kvar i sjön denna vinter, också.

Högre makter signa dem!

Se min stil !

Låt se. Vad finns för gott i sjön idag? Kanske en liten sothöna skulle smaka?

Eller varför inte en bit fisk till middagen? Det måste undersökas. Nu tar jag dig!!

Eller inte. Miss kan väl hända den bäste jägare.  Och du där borta i gömslet : Du får väl inte napp varje gång, du heller?