Några är bra på att skrämma bort andra...
Kanske inget allvarligare här. Men i fågelvärlden verkar ingen ha emot ett gott tjabbel då och då. Snarare regel än undantag för att uttrycka sig milt. De här två följde jag under några dagar och skulle inte förvåna om de är ur samma kull.
Knappt har hösten ens nått halvtid här nere och redan längtar jag till våren. Höst har annars alltid varit min fotografiska högtid. Men i år har det inte klickat. Åtminstone inte än. Det verkar som säsongen förlängs och samtidigt på något sätt tunnas ut. Färre subjekt att fotografera och på andra sätt glädjas över. För min del kan gärna årstiderna återställas som de var förr. Därmed inte sagt att det alltid var bättre förr. Bara annorlunda.
En tornfalk till. Denna gång med spektakulär halsvridning. - Ooops ! Missade jag just något där ?
Till slut kan kronhjortsbrunsten avrundas. Inte mycket att skriva hem om i år - heller. Från sista, skälvande dagen i alla fall några bilder. Ovan yngre förmågor som filar på de modesta hornen för att lära sig vem som senare i livet bestämmer. I all vänskaplighet.
Magnifik 14-taggare brölar, tar i från klövar till rosenstock. Imponerande uppvisningen till trots, inte verkar hindarna speciellt engagerade? Kanske det bara inte var deras dag, kanske något annat fängslade mer. Som gräs att beta. Imponerad var under alla förhållanden undertecknad som bakom döljande träd fick följa skådespelet på några hundra meters avstånd.
