Matglad glada (2)

Från tidigare.
Fågeln tycker säkert om att få vara ensam med skrovmålet den står på. Min tilldelade roll ur fågelperspektivet blev ju att hålla vakt; genom min existens där och då hålla andra fåglar borta. Min belöning blev bilder utan stress för fågeln gjorde ingen som helst min att sjappa. Vi tjänade båda två på arrangemanget och kanske, kanske kommer det fågelns minne någon gång i framtiden andra fotografer till del. Kanske t o m mig själv.

Lojt sträcker den ut vingarna. Kanske den kollar sin flygvärdighet med full mage? Nä, nog mer fråga om stretching.
Lite blod och slams runt näbben putsar den senare bort. Fysik och aerodynamik måste så klart vara i topptrim. Elegansen kommer på köpet.