Brunstvrål_5

De hindar som inte känner sig träffade betar lugnt vidare utan att bry sig. De är fortplantningsmottagliga en enda dag bara.

Brunstvrål_4

Viss är de ståtliga, de hornprydda? Den lilla figuren är en hind, inte en kalv som man annars kunnat tro. Fullt utvecklad matchar hanen ungefär dubbla vikten.

Brunstvrål_3.

Från en annan vinkel. När de kastar huvudet bakåt får de kanske passa sig för hornen, kan användas som ryggkliare?

Brunstvrål_2

Ingen som hört det kan undgå att fascineras; ljudet är så kraftigt att det tycks skrämma de närmaste. Fast skrämmas kanske inte är rätt ord, det är ju ett parningsläte.

Brunstvrål_1

Titta noga på denna fotoserie. Det finns t.o.m garvade naturfotografer som aldrig fotograferat brunstvrålande handjur, trots att de letat. Självklart exponerar sig dessa djur för yttre faror, ingen kan undgå att höra eller se när de väl kommer igång. Därför söker de naturligt nog sig till platser som erbjuder en något sånär trygg miljö, långt borta från fotografernas teleobjektiv. Tricket är att som vanligt vara på rätt plats och ha turen vid sin sida. I Skåne är detta förmodligen enklare än någon annanstans i landet?

Bjuder på lite äldre bilder...

...därför att stigar och vägar förvandlats till skridskobanor här i Skåne. Med införskaffade broddar ska jag ändå försöka ta mig ut senare idag. Spar era böner för mig. Återkommer med eller utan alla extremiteter i behåll.

Fartfyllt!

Finns inga ABSbromsar som kan matcha de här djurens stoppsträckor. Till min glädje - och säkert än mer rådjurens - är snön på åkrarna relativt lös, inte den skare jag befarat. Enligt prognosen ska det börja regna imorgon, så det tillståndet kan snabbt förändras till det sämre.

Det går inte att fly från vinterkylan.

Ser ut som dessa båda gör ett tappert försök, trots allt. Överallt omkring mig hör jag redan hur trötta skåningarna är på vintern. Fotografiskt är det förstås ett himmelsrike att vara ute dessa dagar. Djuren snävar in på försiktighetsprincipen, vill inte gärna lämna tillfällen som i förra inlägget. Snön döljer dessutom tråkiga åkrar som i bilden ovan, skapar färger där annars varit grått och brunt, se det blå färgsticket. Och så vidare. En helt annan sak visar sig också. Redan har många handjur förlorat delar av sin hornbestyckning då den används till att böka upp mat under den frusna snön. För den som letar finns säkert många prakthorn ute på åkrarna när våren kommer.

Som start på nya året...

...en förvånad dovhjort som hastigt tittar upp under måltiden. Detta exemplar måste av pälsfläckarna att döma ha ägnat sig åt en riktig matorgie; han verkar ju ha rullat sig i maten. Kanske en sund yttring om man är duktigt hungrig hjort.